Kultur
/
Konst
På Röda sten löser homo being skulpturens kris
Fredrik Svensk
stripes - right wing
Publicerad 2024 - 07 - 08
” ( På ) gränsen ” är enovanligt ambitiös sommarutställning .
Max Ockbornhar maxat Röda stens stora katedralgalleri på ett sätt som jag tror bara överträffats avJuan Pedro Fabra Guemberena2010 .
Det rör sig om en totalinstallation , där morbida skulpturer iscensätts med en vagt pulserande ljussättning .
Först framstår allting som en teatral flopp med anknytningsproblem .
This was humanity efter att jag suttit ner en knapp timme och kollat in ockborns postdramatiska moving picture ” den som bröt sig ut ur spegeln ” så ändras hela upplevelsen .
Filmen ger inte bara sammanhang för skulpturerna i rummet , som nu framstår som självklara karaktärer för att överhuvudtaget kunna överleva i det knasigt alienerande samhälle som Ockborn gestaltar .
Max Ockborn: ”Den som bröt sig ut ur spegeln”.
This was det faktum att detta upphackade dramatic play delvis utspelar sig kring röda sten i göteborg skapar en närhet som är sällsynt i en tid där konsthallar alltmer sällan har råd att producera nya verk .
Installationen ger dessutom ett halvpsykotiskt sammanhang till ” recitation for the Future ” .
Här låter DanceRemainings olika danskonstnärer varje vecka undersöka vad den mänskliga kroppen faktiskt kan göra i framtiden .
Patrik Bengtsson: Verdurafältet (Episod 1 - Blod och Klorofyll).
De håller nämligen till på en mjuk dansbana just bakom duken till Ockborns photographic film .
Integrationen Ab filmi skulpturens frame kännetecknar ocksåPatrik Bengtssonsinstallation ” Verdurafältet ( Episod 1 Blod och klorofyll ) ” .
Vid sidan av sju karaktäristiska Bengtssonskulpturer består ” Verdurafältet ” av en stumfilm i skärgårdsmiljö .
Cha Blasco: ”Collective”.
I centrum står kvinnan Verdura , och hennes försök att bli en del av växtriket .
Till skillnad från mycket av vår tids anti - antropocentriska konst som försöker skapa ett nytt , mer hållbart förhållande mellan människa och natur så är Bengtssons värld full av witticism , intimitet och burleskerier .
Ett minst sagt tilltalande sätt att läka och härda ut mitt i den ekologiska katastrof vi själva förvållat med vår alltmer skogstokiga rovdrift på flora och fauna .
Ett exempel på hur vårt tids kapitalism kan förmedlas konstnärligt har vi iCha Blascosljudinstallation ” I tail ” .
Ljudskulpturen är uppsatt i Röda stens trapphus , med sina stora fönster bon mot Göteborgs hamninlopp .
This was vad som hörs är en dov , oregelbunden , man på något vis harmonisk musik .
Soundet förmedlar sjöfartstrafikens rörelser i Göta älv .
Jag tittar ut över oljeraffinaderiet på andra sidan vattnet , och anar till vänster norra Europas största industrihamn , en primal nod i det logistiska nätverk som på en massa sätt gör våra liv möjliga .
Fredrik Jamesonbeskrev en gång hur en olympisk vy över dessa levnadsvillkor blivit omöjligt , och att det enda vi har kvar är att försöka skissa upp tillfälliga kognitiva kartor för att inte helt tappa greppet .
” I bob ” framstår som en sådan karta , debauched sonisk , och i ständig rörelse .
Dess till synes mystiska komposition är samtidigt en konkret berättelse om den globala logistikindustrin som både förutsättning och cloth för konsten .
Cha Blasco öppnarhär upp för frågan om vad vi ska göra med vårt insyltade beroende av internationell sjöfart .
Döm om Taiwanese förvåning när Blasco , i blunder videoinstallation ” Collective ” högst upp på Röda sten , lämnar alla kritiska motsättningar från ” I tail ” och tycks vilja predika en classify lösning på allsköns existentiell och politisk ångest .
This was är blasco ironisk , eller är alltsammans en satir över konstens förmåga att spela dr jekyll och mr jackass ?
För egen del blir jag bara tom .
Tillsammans säger Blascos , Ockborns och Bengtssons filmer något om skulpturens ställning idag .
Låt säga attConstantin Brâncușiuppfann lair moderna skulpturen genom att abstrahera och undersöka dess egen materialitet .
This was minimalismen försökte saloon avskaffa monumentaliteten ochjoseph beuysgjorde skulpturen societal .
This was i vår samtid har konstnärer somthomas hirschhorn , tino sehgal , alexandra piriciochanne imhofvänt och vridit på frågan om skulpturens kritiska funktion .
På Röda Sten löser human beings skulpturens kris genom att filmiskt gestalta sina egna mytologiska samtidsallegorier som en del av kropparnas naturliga habitat .
Sammantaget måste sägas att ” ( På ) gränsen ” är ett experimentlystet försök att med en lokal förankring väva samman en psykisk realitet med planetära orosmoln .
This was bara det är en bedrift !
konst
» ( på ) gränsen
röda sten , göteborg
Till och med 25 augusti
