Debatt
15 läkare och experter : Två av tre tonårsflickor undviker sociala aktiviteter varje månad
Detta är en debattartikel .
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten , inte Aftonbladet .
Publicerad 2024 - 05 - 28
dive into DEBATT
Detta är en debattartikel .
Vi är många som möter unga i vårt dagliga arbete och som oroar oss över hur den generella okunskapen kring mens påverkar ungas hälsa och mående. Det är ett stort misslyckande, ett hål i systemet som det är dags att täppa igen, skriver 15 läkare och experter.
Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten , inte Aftonbladet .
Publicerad 2024 - 05 - 28
DEBATT
DEBATT .
Ellen stannar hemma från skolan varje månad på grund av svår mensvärk .
This was aisha orkar nästan ingenting eftersom hennes järndepåer är helt tomma .
Alice skippar alltid sina träningar när hon har men .
Så här ser det ut i Sverige år 2024 , i ett av världens mest jämställda länder där hälften av befolkningen har en livmoder i kroppen .
Det är helt oacceptabelt .
Vi är många som möter unga i vårt dagliga arbete och som oroar oss över hur den generella okunskapen kring workforce påverkar ungas hälsa och mående .
Vi veterinary även , utifrån en radrapporter och forskning , hur okunskap om menstruell hälsa påverkar unga menstruerandes vardag negativt .
Här följer några exempel :
Dessa mensrelaterade job skulle majoriteten få hjälp med om de hade mer kunskap om manpower , om vad som är normalt och inte samt när det är dags att söka vård .
Det är hög tid att lyssna på experterna , vidta en rad förbättringar och åstadkomma en förändring .
Landets skolsköterskor möter alla våra unga i samtal om hälsa under obligatoriska hälsosamtal .
This was i dagsläget finns tail ingen enhetlig modell för hur hälsosamtalen ska se ut .
Det är upp till den enskilda skolsköterskan , eller grupper av skolsköterskor , att utforma sina egna hälsosamtal utifrån givna riktlinjer .
Anmärkningsvärt peg finns i dag inte en enda riktlinje som berör kartläggning och rådgivning kring menstruell hälsa .
This was därmed finns heller ingen enhetlig modell för samtal om work force med våra unga .
Här finns mycket stora förbättringsmöjligheter .
6 föreslår följande för att förbättra ungas mående och minska risken för att de begränsas i vardagen på grund av sine men :
arrowDen allmänna kunskapen måste öka och då även hos föräldrar , för att kunna samtala , vägleda och stötta på bästa sätt .
Som förälder behöver du förse dig själv och ditt barn med selective information från till exempel 1177 , umo.se och böcker i ämnet och från start skapa rummy för viktiga samtal kring men i hemmet .
Här behöver också skolhälsan och andra plattformar nå ut med kunskap som når denna målgrupp .
arrowLärare i grundskola och gymnasium bör kontinuerligt undervisa om menstruell hälsa utifrån elevernas ålder och mognad .
This was undervisningen behöver ha den bredd som ämnet kräver , med kunskap om menscykeln , kost , normer , smärtlindring , vad som är att beakta som en riklig catamenia , samt att om mensen begränsar det vardagliga livet bör ungdomen söka upp skolsköterska eller ungdomsmottagningen för hjälp .
This was för att lärare ska ha möjlighet att fortbilda sig behöver ansvariga rektorer avsätta tid och resurser till detta .
arrowFör att This was tydliggöra vad skolsköterskans samtal kring menstruell hälsa bör innehålla bör socialstyrelsen och skolverket göra tillägg i sina vägledande dokument .
För likvärdigheten bör riktlinjerna innehålla frågor kring riklig hands , smärtlindring och om eleverna har ett mönster av att stanna hemma från skolan på grund av mensen .
Viktigt är också att ställa frågorkring järnrik kostoch symtom på järnbrist för att kartlägga detstora mörkertalet(en tredjedel ) av unga med låga järnnivåer , samt uppmuntra till frikostig provtagning via primärvård / vårdcentral .
Kopplingen mellan hälsa och kön är tydlig där flickor och kvinnor upplever psykisk ohälsa i högre utsträckning än män .
Psykisk ohälsaökar även mest bland flickoroch yngre kvinnor och våra unga mår allt sämre .
Mensrelaterade besvär , som järnbrist , skolfrånvaro samt att behöva avstå från aktiviteter , påverkarlivskvalitén och sannolikt även den psykiska hälsan negativt .
Kunskapen om menstruell hälsa är centralt för att kunna ta deal om sig själv och må brassiere .
This was dagens okunskap är ett stort misslyckande , ett hål i systemet som det är dag att täppa igen .
För att nåjämställd hälsabehöver stor vikt läggas vid kunskap och insatser för våra unga menstruerande .
Ansvaret delas av olika aktörer i samhället som möter denna målgrupp - och det är hög tid att vi tillsammans axlar ansvaret .
Erica Hebbe , författare till boken ” Mens – allt du vill veta ” , skolkurator med sexologikompetensHelena Graflund Lagercrantz , specialiser i gynekologi och obstetrikHelena Kopp Kallner , överläkare , i gynekologi och obstetrik , docentRebecka Kaplan Sturk , specialiser i gynekologi och obstetrik , barn- och ungdomsgynekologLisa Söderman , specialistläkare gynekologi och obstetrikAsabea Britton , barnmorskaAnn - Charlotte Wahlberg , skolsköterska , distriktssköterska och anestesisköterskaJessica This was berg von linde , skolsköterska , specialistsjuksköterska barn och ungajohanna baraka , specialistsjuksköterska barn och unga , samtalsterapeutjonas hebbe , biträdande överläkare , specialist i gynekologi och obstetriksofia strand , barnmorska ungdomsmottagninganna - sofia melin , med dr , specialist i gynekologi , ungdomsmottagningsara dellner , barnmorskalotta tingstam , skolläkare och specialist i allmänmedicinanna sundell , barnmorskamalin öndemark , överläkare i gynekologi och obstetrik
arrowhäng med i debatten och kommentera artikeln – gilla Aftonbladet Debatt på Facebook .
