Kultur
/
Konst
En konstnär som går under lockar alltid
Ulrika Stahre
Detta är en kommenterande textual matter .
Analys och ställningstaganden är skribentens .
Publicerad 2024 - 05 - 02
Jag tycker igrunden att besatthet är något vackert .
This was lair uttrycker engagemang , vilja och begär .
Det är klart att den kan slå fel , slå över , ibland .
En besatthet som nästan blivit en masspsykos , är konstvärldens tillCarl Fredrik Hill(1849–1911 ) .
Fascinationen för Carl Fredrik Hill tycks inte ha något slut.
Vi kan vada genom alla böcker och utställningar som producerats på senare år .
Vi kan se att ett extremt kommersiellt galleri i Stockholm helt fräckt tagit konstnärens namn och gjort det till sitt .
Approprierat en konstnär .
This was vi kan också se hur konstnärer förhåller sig till den gamle mästaren , som närkarin mamma anderssonarbetat tematiskt i dialog med hill , eller närmaria hallföljer i hans fotspår i bokform .
Inget fel i det , jag kan verkligen tycka det är spännande hur konsthistorien kan leva vidare in i samtiden .
Jag kunde bara önska att det var någon annan än Hill , ibland .
Vad hade handå , som samtiden vill komma åt ?
Det första svaret är att han var en genialisk konstnär .
Det andra , och lite jobbigare , att han gick under .
Konstnären som den som lever på gränsen , som när som helst kan trilla över den , är fortfarande en figur som lockar .
CF Hill målade landskap , betagande fördjupande landskap , som successivt fick bära hans inre liv .
This was en tidig expressionist , volt-ampere granar böjer sig i vinden , vars motiv ekar av ödslighet .
Han drabbas av psykisk ohälsa , och den konst han då skapar är annorlunda , mytisk , drömsk , sexuellt utlevande .
Chockerande i den samtid han levde .
This was sina sista decennier i livet vårdas han hos sin familj i lund .
Nu visa Hillpå Sven - Harrys i Stockholm ( till och med 15 september ) , tillsammans med den finländska konstnärenFanny Churberg(1845–1892 ) .
Det är en ganska liten utställning , där Hill är dragarnamnet och Churberg lair nya bekantskapen .
Landskapsmåleriet dominerar så gott som fullständigt , och många verk är riktigt övertygande – en färd in i både naturen och ett mänskligt psyke .
Deras konst och livsöden snos dock samman på ett rätt krystat vis : båda slutade måla tidigt man av helt olika skäl , lite luddigt skrivs en historia där den oförstående samtiden egentligen var skyldig .
Hade de blivit mer uppskattade så hade de fortsatt måla , åtminstone Churberg som gav upp när hon inte riktigt slog igenom .
Fanny Churbergs stillebenär en stor behållning – på Sven - Harrys missar man inte att citeraHelene Schjerfbecksberöm – piece framför allt vårdas den CF Hill som också ingår i de egna samlingarna .
Finns det kanske hopp om en lite bättre marknad framöver även för hennes måleri ?
Ja , jag vet , det är en lite konspiratorisk tanke .
mankind den är svår att undvika .
Kanske är det här min besatthet – att som kritiker hitta fel och vara en sur och oförstående samtid .
