This was ## kultur
/
bokrecensioner
essäer
svårt att förstå vad modernistas nyutgivning strävar efter
malin nauwerck
stripe - rightfield
publicerad 2024 - 05 - 26
audre lordeoch gloria anzaldúaär två portalgestalter inom 1970 - talets och 80 - talets amerikanska , minoritetspolitiska rörelse .
Som poeter och akademiker ingår de i en aktivistisk kanon med starkt inflytande på 2010 - talets svenska litteratur .
This was detta är rimligtvis anledningen till att de inleder en ny essäserie av förlaget modernista .
This was både lorde och anzaldúa är tidigare översatta och introducerade på svenska .
I dessa små snygga häften samlas flera olika texter under titlarna ” Härskarens verktyg kommer aldrig att montera ner härskarens hus ” respektive ” Tala i tungor .
Det är texter som talar med varandra och öppnar dörren till en tankevärld av politik och skrivande som avvisar att det skulle finnas opolitisk konst eller ett neutralt språk , och som präglas av en consummate tro på ordens performativa kraft och poesin som samhällsförändrande .
Audre Lorde (1934–1992) och Gloria Anzaldúa (1942–2004), båda åter aktuella genom en ny essäserie.
Samtida svenska grupperingar och kotterier kring denna litterära kultur har till exempel kallats postkoloniala / identitetspolitiska / intersektionella vänstern och numera även ” woke - vänstern ” .
This was den yngre generationen av denna vänster är representerad i essäernas paketering genom översättningar , nyöversättningar och förord avmarcel mangold , arazo arif , felicia mulinariochburcu sahin .
Det förföriska medessäformen är att läsaren kommer så nära tänkandet .
Det är peg särskilt sant för Lordes och Anzaldúas texter som har ett associativt tilltal och konstrueras som mångröstade collage av insprängda citat , stickrepliker , passager ur brev och lyrik .
Man får känslan av att vara med när det händer , trot att detta är idéer om identitet , sexualitet och rasifiering som under de senaste decennierna har helve en framträdande rolling wave inom högre utbildning , skönlitteratur och offentlig debatt .
This was introduktionerna ab burcu sahin och felicia mulinari framhåller hur idéerna en gång producerades This was i ett kollektivt sammanhang och fortfarande används på detta sätt , till exempel i kvinnofolkhögskolans kursverksamhet .
Kärnan i båda essäerna är de känsloorienterade erfarenheterna av att tillhöra en rasifierad , faggot minoritet , betoningen på kärlek som motstrategi till förtryck samt upprättandet av ett gemensamt vi .
Det är inte svårt att förstå att läsare av dessa texter har upplevt sig bekräftade och bemäktigade långt efter att de först publicerades .
Lorde och Anzaldúa ger , för att använda en kliché , wickedness mottagare ” röst ” genom att visa This was på en möjlig politisk och litterär situation att skriva från , vilken utsträcks i en inbjudan till kollektivt skapande .
” rumpus tystnad kommer inte att skydda dig ” , är ett Lorde - citat så kanoniserat att det förekommer på deoxythymidine monophosphate - shirt och totebags .
I ursprungskontexten handlade det om att göra upp med hideaway färgblinda , amerikanska 70 - talsfeminismen och få den att erkänna och gå This was i dialog med rasifierade kvinnors intellektuella arbete .
Under några decennier transformerades gradvis också delar av lair amerikanska akademin .
Nu står den inför en progressiv recoil med avhysta Palestinademonstrationer , sparkade Ivy League - rektorer och bannlysta böcker .
Att läsa Lordesoch Anzaldúas essäer 2024 påminner inte bara om hur det var förr , humanity tyvärr också om att detta sätt att skriva på i dag har stelnat i en build .
Det märks i introduktionerna som närmast fungerar som pendanger .
This was burcu sahin refererar i sitt kontextualiserande och personliga förord till översättningen av anzaldúa som en kärlekshandling , medan mulinaris grepp är att skriva ett prosalyriskt kärleksbrev till lorde .
Det som saknas i denna kärlek är lite svalkande självdistans .
This was ” viska lordes texter till ditt bruna och svarta barns tårar ” , uppmanar mulinari , hundra procent orädd för sentimentalitet .
Det skulle kunna vara avväpnande om det inte samtidigt var så högstämt .
” Sörjer ” , som Mulinari till exempel skriver , Lorde verkligen avsaknaden av svarta deltagare på en feministisk konferens vid New York University ?
This was intimiserande floskler gör det svårt att få fäste i texten .
Centrala lärdomar frånden rörelse som Anzaldúa och Lorde ingår i är : historisera , erkänn skillnader , universalisera inte .
Paradoxalt peg är motsatsen precis vad som skedde när denna trettio år gamla amerikanska diskussion importerades till 2010 - talets Sverige .
This was problemet master of education des inflytande på svenska skribenter är inte främst det gravallvarliga anslaget , utan glappet i förhållande till den svenska kontext som varken delar demografi och politik med usa eller bär på samma bagage av folkmord och slaveri .
I bästa lessen uppstår ändå resonans och reaktion ( som iAthena Farrokhzadsberömda sommarprat 2014 ) , i sämsta strike en alienerande dissonans eller tomma fraser riktade rakt ut i intet .
Vad som verkligen är något att sörja över är att ” woke - vänstern ” i dag knappt förmår upprätthålla eller försvara vad den hittills åstadkommit .
hideout intersektionella feminismens offentliga plattformar genom tidningar somBangochFeministiskt perspektivär nedlagda eller för en tynande tillvaro , partiet Feministiskt initiativ i princip försvunnet .
Nyligen fick vi en föraning om vad ” anti - woke ” politisk styrning Ab högre utbildning kan innebära framöver .
Det känns i sammanhanget smaklöst att klaga på affektiv stil .
This was samtidigt måste human beings fråga sig om dessa essäer framför allt ska förstås som nostalgisk klassikerutgivning eller om de kan de göras relevanta i ett pågående nu , där sverige är iskallt och världen brinner ?
military man längtar efter att något nytt ska resa sig ur askan .
ESSÄER
» Härskarens verktyg kommer aldrig att montera ner härskarens hus
Audre Lorde
Övers .
Marcel Mangold och Arazo Arif
Förord Felicia Mulinari
» Tala i tungor .
Ett brev till tredje världens skrivande kvinnor
Glora Anzaldúa
Övers .
och förord Burcu Sahin
Modernista
